to top

Rensa tankarna med att måla

Inatt fick jag någon slags känslodipp. Jag bara kände att jag var nere och blev rädd för min framtid. Ni vet tankar som kommer utan att dom egentligen har något här att göra. Jag kände mig rädd för att jag skulle bli mamma, om Jimmy är ”rätt” pappa, alltså det är klart att han är pappan men jag menar om det var rätt man att skaffa barn med. Det roliga är att det är självklart att han är rätt och jag är ju exalterad över att bli mamma. Så jag förstår inte riktigt vart tankarna kommer ifrån. Jag får skylla på alla hormoner oh att det bara är 6 veckor kvar.

Jag satte mig iaf och målade hela natten. Vad tycker ni? Borde jag kanske hänga upp dessa i sonens rum? På något sätt så älskar jag dom. Det är en enkel men underbar ”design”.

Gårdagens fotboll… folk är sjuka

Så pinsamt, men ändå kul.

Andrew min närmaste killkompis är ju från England så man måste förstå att han hejar på England i matchen. Eller jag förstår ju iaf det, frågan är om alla andra förstod det?

Vi va ett glatt gäng som hade bokat ett bort på Josefina för att kolla på matchen, vi va såklart inte ensamma om att ha gjort det. Det var sverigetröjor överallt och alla förutom Andrew var där för att heja fram Sverige. När vi kom dit så fick vi två rökbomber av personalen på Josefina, för att sätta igång när Sverige gjorde mål. Det var bara en liten detalj och det är att England gör mål.

Hela Josefinas stämning gick i botten och alla var så arga, förutom Andrew. Samtidigt som folk stod och svor och hade arga miner så var Andrew svinglad och stod upp och skrek. Han tände en av rökbomberna och ställde på backen. Bara det att de va så sjukt mycket rök så ingen kunde se något alls. Gissa om ALLA runt oss blev arga och började skrika på Andrew. Oj vad vi kände oss hatade vid vårt bord. Så många blickar och otrevliga människor, bara för att han var glad? Det var tom massvis som stod och buade och skrek elaka ord som tex ” fitta”.

Jag förstår att det är provocerande att han blev så glad, men vafan, han har ju all rätt i världen att bli så glad? Det var inget krav att man skulle heja på Sverige för att få komma in på Josefina och kolla fotbollen. Jag kunde inte göra annat än att skratta åt alla ”surisar” .